Om utfodring   

Stråfoder
Hästen är skapt för att vara gräsätare. Det är ett faktum som vi alltid måste komma ihåg och ta stor hänsyn till. Grundfodret skall vara gräs, hö, hösilage eller annat stråfoder. För att hästen skall må bra och för att fodersmältningssystemet skall fungera optimalt bör hästen få minst ett kilo stråfoder per 100 kilo levande vikt och dag. Stråfodret skall vara räknat som torr vara. Speciellt viktigt är det att komma ihåg om man fodrar med hösilage eller ensilage. Förutom gräsfoder räknas halm som stråfoder.

Eftersom gräs i vårt klimat inte växer året runt måste vi konservera det gräs som vi skördar på sommaren. De helt dominerande metoderna att konservera gräs till hästar är att göra antingen hö eller hösilage. Vid höberedning torkas gräset ner till en så låg vattenhalt att den biologiska aktiviteten minskar till en nivå som gör att gräset inte skadas under lagringen. Vid beredning av hösilage gör man en kombination av torkning och lufttät lagring. Gräset torkas, men inte till en så låg nivå som det krävs för höberedning. Därefter pressar man luften ur grönmassan med hjälp av någon typ av balpress. Hur hårt man än pressar balen får man inte ut så mycket luft att den biologiska aktiviteten avtar till en lagringsduglig nivå. Man måste därför plasta in balen och på så sätt hindras både luft och väta att tränga in i gräset. När syret tagit slut i balen avstannar den biologiska aktiviteten och balen blir lagringsduglig.

Kraftfoder
Hästar likväl som människor måste utföra någon form av fysisk aktivitet för att må bra. För hästar som arbetar räcker inte stråfodrets näringsinnehåll till för att täcka behovet. De flesta arbetande hästar måste därför utfodras med kraftfoder.
Eftersom mängden och typen av arbete som hästar utför är olika, varierar också kravet på kraftfodrets näringsinnehåll. Som fodertillverkare måste vi komponera kraftfoder som täcker alla olika typer och nivåer av arbete som hästarna utför. Iform tillverkar foder som täcker så gott som alla hästars behov. Eftersom vår fabrik är anpassad för att tillverka hästfoder, kan vi utöver vårt standardsortiment, även tillverka foder där kunden har speciella önskemål.

Hygienisk kvalitet
Man måste ställa mycket höga hygieniska krav på det stråfoder, kraftfoder, strö och vatten som man tilldelar hästen. Hästar har till skillnad från t.ex. hundar en svag förmåga att hantera foder av dålig hygienisk kvalitet. Hästar skall därför utfodras med fodermedel som är av en sådan hygienisk kvalitet att du själv kan tänka dig att stoppa dem i din egen mun.

Fodersmältningskanalen (Digestionskanalen)
Munnen
Hästens fodersmältning börjar i munnen. Hästens tänder fungerar som effektiva kvarnar och mal mekaniskt ner fodret till så små fraktioner att fodersmältningsvätskorna effektivt kan påbörja nedbrytningen. När höet har passerat tänderna är varje fraktion inte mer än ett par millimeter stora. I munnen blandas stora mängder saliv in i fodermassan. En stor häst kan producera upp till cirka 40 liter saliv per dygn. För att salivproduktionen skall bli optimal måste hästen få tillräckliga mängder stråfoder. För dålig salivproduktion kan orsaka foderstrupsförstoppningar, kolik och andra digestionsstörningar. Rätt mängd stråfoder säkerställer hästens naturliga tuggbehov. Eftersom hästens tänder växer kontinuerligt bör man regelbundet kontrollera hästens tandstatus.

Foderstrupen
Foderstrupen är trång. Har inblandning av saliv i munnen inte skett på ett tillfredsställande sätt finns risk för foderstrupsförstoppning. Foderråvaror som utvidgar sig kraftigt vid uppblötning kan orsaka foderstrupsförstoppning och bör därför blötläggas före utfodringen. En fördel är om hästen samtidigt som den får kraftfoder också får tillgång till vatten och stråfoder.

Magsäcken
Hästens magsäck är liten och rymmer inte mer än cirka 18 liter. För att minska risken för att magsäcken skall bli överfylld krävs en jämn tillförsel av små mängder foder vid många utfodringstillfällen. En stor häst bör få maximalt 1,5 kilo kraftfoder per utfodringstillfälle. Eftersom hästen inte kan kräkas kan en överfylld mage resultera i kolik. I magsäcken blandas fodret med olika fodersmältningsvätskor bland annat saltsyra som också har en desinficerande verkan. Normalt passerar fodret tämligen snabbt genom magsäcken.

Tunntarmen
I början av tunntarmen sker inblandning av flera olika fodersmältningsvätskor bland annat galla som i huvudsak bryter ner fett. Hästen har inte någon gallblåsa och har därmed inte heller någon depå av galla. När man utfodrar med fettrika fodermedel är det därför speciellt viktigt att givorna delas upp på flera tillfällen. I tunntarmen startar näringsupptaget av de lättillgängliga näringsämnenas slutprodukter. En stor del av de näringsämnen som finns i ett välkomponerat kraftfoder tas upp i tunntarmen.

Grovtarmen
Grovtarmen består av blind- och tjocktarmen. Dessa tarmar fungerar som stora jäsningskamrar och har ett mycket högt innehåll av mikroorganismer. I grovtarmen bryts svårnedbrytbara näringsämnen ned med hjälp av hästens tarmflora. Framförallt gäller det cellulosarika fodermedel. Stråfoder och skal från spannmål innehåller mycket cellulosa. De bakterier som finns i grovtarmen kan allvarligt skadas av snabba förändringar av foderstaten. Alla foderförändringar skall ske försiktigt och under lång tid. Det kan ta flera veckor innan tarmfloran anpassat sig till ett nytt fodermedel. Under förutsättning att tarmfloran fungerar normalt kan hästen producera all den B- och K-vitamin den behöver. Med hjälp av tarmfloran i grovtarmen byggs också biologiskt högvärdigt protein upp. För att behålla en väl fungerande tarmflora får inte stora mängder stärkelse komma ut i grovtarmen. Stärkelse finns i spannmålsprodukter. Om spannmålen värmebehandlas eller mältas ökar smältbarheten och risken att stärkelse hamnar i grovtarmen minskar. Att grovtarmen fungerar optimalt är mycket betydelsefullt för hästens prestationsförmåga och välbefinnande.

Foderstater
Att hästen får en foderstat där det råder en god balans mellan de olika näringsämnena är av stor vikt för hästens prestationsförmåga och välbefinnande. Med blotta ögat är det svårt att se om det råder en god balans i foderstaten. Att beräkna balansen är inte speciellt komplicerat. När man gör foderstatsberäkningar skall man alltid utgå från det stråfoder som hästen utfodras med. Därefter skall man söka ett kraftfoder som är anpassat till de prestationer som man begär av hästen. Den mängd kraftfoder som hästen skall ha är inte lika lätt att beräkna eftersom det finns så stora individuella skillnader mellan hästar. Som hästägare bör man träna sitt djuröga så att man kan avgöra om varje individ har ett hull och en form som är anpassad till de prestationer man begär av den. Är man osäker på om hästen är i rätt form eller om man vill ha hjälp med att göra foderstatsberäkningar hjälper vi på Iform gärna till. De flesta hushållningssällskap och husdjursföreningar har också personal som är kunniga på foderstatsberäkningar. Sveriges Lantbruksuniversitets utfodringsrekommendationer för häst är nyttig läsning för den som vill lära sig mer om utfodring och foderstatsberäkningar. Skriften finns att köpa på SLU. Telefon: 018-67 11 00.